Att jobba för Herren

När man så småningom bestämt sig för att jobba för Herren så märks det. Ja det är egentligen inte så konstigt, det är ju inte vilken arbetsgivare som helst ;-)
Men det är ändå märkligt för en vanlig människa se hur saker och ting faller på plats. Hur det mesta oftast går………lätt faktiskt! Ja, även det som man väntar sig ska vara tungt.

”Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt” Matt 11:30

Frågor som växer till svar

Varför berättade ingen:
Att mässan som förr kunde kännas lång och tråkig, nu alltid är veckans höjdpunkt.

Varför berättade ingen:
Att ett troget äktenskap inte leder till att man tröttnar på varandra, utan på sikt ger nya dimensioner och en förälskelse som inte minskar i intensitet, utan snarare ökar med tiden.

Varför berättade ingen:
Att den dagliga bönen faktiskt blir dagens höjdpunkt och största glädje.

Varför berättade ingen:
Att helgonens biografier är berättelser som vida överstiger de mest fantastiska påhittade historier. Samt att dessa personligheter överglänser påhittade superhjältar men med den skillnaden att de faktiskt har hänt och att få känner till dom.

Varför berättade ingen:
Att glädjen i tron faktiskt överstiger alla annan glädje man finner utanför tron.

Varför berättade ingen:
Att den dagliga rosenkransen ger dagarna en större frid och verkligen gör skillnad.

Varför berättade ingen:
Att meningen med livet inte är en öppen fråga utan ett svar, utan att meningen är att växa i relation till vår Herre och skapare.

Varför berättade ingen:
Att tanken på döden som tidigare skapade ångest, nu snarare får en att känna frid och längtan.

Helgfrid

Återigen helg och ovärderlig oplanerad tid. Att varje vecka tillsammans få två dagars lugn, utan en massa saker som måste göras och passas, det känns som en stor gåva. Att vara tillsammans i ro, att äta i ro samt besöka mässan tillsammans, är den oas som ger krafter för veckans alla måsten.

Skrämmande verklighet i koncentrat

Öppna denna och klicka på day.
På var tredje födsel går det en abort.
Ca. 130.000 aborter om dagen!

http://www.poodwaddle.com/worldclock.swf

En levande tro

Ibland när man hör människor prata om den Kristna tron så tycks man mena det som hände för 2000 år sedan.
Det och inget annat.
Men det Kristna livet är i högsta grad levande just nu.

Ingenstans blir det så tydligt som hos helgonen.
Dessa personer som i olika grad redan lever med ena benet i evigheten.

De kontemplativa, som med sin bön och nära kontakt med Herren, förmedlar djupet i bönen, som Johannes av Korset och Terese av Avila.

Det finns de aktiva som ser rakt in i människohjärtat, och som säger och gör det som människor behöver höra, som Padre Pio.

Det finns de uppoffrande som utan tanke på sig själv gör insatser för människor i nöd,
som Maximilian Kolbe och Moder Teresa.

Hos dessa personer syns ofta inga begränsningar, dom står liksom utanför fysikens lagar.

Något gemensamt för all dessa - trots problem, är deras lojalitet mot kyrkan.
Allt detta vittnar för kyrkan och att hon är av Gud.

Tidsandan - att kunna närma sig det andliga

Vi upplever att vi lever i en upplyst tid. En tid som på alla plan står över äldre tider. Men när det gäller den andliga nivån så står de flesta nutidsmänniskor på en lägre nivå än våra förfäder.

Vi märker det när vi försöker meditera eller be eller kanske åker på en reträtt. Tankar snurrar hela tiden, vi har ingen vana att mentalt stänga av, för att kunna öppna oss för den andliga dimensionen.

Har inte detta påverkat människans syn på det andliga?
Dom flesta människor idag lever i ett sådant tempo och brus, så den andligt dimensionen verkar så avlägsen, ja faktiskt helt orimlig.

En haltande liknelse:
Om man har befunnit sig i ett mörkt rum en längre tid, så börjar man faktiskt se saker. Om man berättar detta för någon utanför, och ber dom att komma in så ser dom inte det jag ser direkt. Om dom inte har tålamod att vänta, så lämnar dom rummet utan att ha sett och kanske inte tro på vad jag berättat.

Om man frågar munkar eller nunnor i ett kloster så behövs tålamod och övning för att nå vidare i det andliga livet. Om man inte alls ger sig något av den tiden så kommer man heller inte att närma sig det andliga. Då kommer man också att se på det andliga med en rationell och kritisk blick.

Trons skönhet

När man levat ett kristet liv ett tag, med bön, mässor, musik och andlig läsning så upptäcker man en ”ny dimension” eller ett ”nytt sinne.”
Detta ”nya sinne” reagerar på skönheten i det heliga.
Det kan vara musik, men ännu oftare handlingar hos heliga personer eller tacksamhet i bönen.
Man dras till denna skönhet som har en speciell ”smak” eller ”doft.”
Det är väl en smak eller doft av herren man förnimmer i dessa sammanhang!