Om en vanlig person stöter på klosterlivet så tänker den säkert, ”vad bortkastat” eller ”vad tråkigt” eller ”dom måste allt vara lite knäppa”.
Men om man tänker lite längre och kanske lyckas komma klosterlivet lite närmare så börjar en annan bild torna upp.
Om man först skulle reflektera kring den leda som man själv kan tänka sig 2 timmar i ett grått väntrum till akuten. Och översätter denna känsla till 12 timmar. Varje dag, varje vecka, varje år…
Då inser man det orimliga, ingen levande varelse kan stå ut.
Alltså måste jag slå bort denna första tanke, att det som för mig ser ut som leda, egentligen är något helt annat.
Sedan när jag möter dessa personer så märker jag hos dom en inneboende lycka och trygghet som jag sällan möter. Dom har något och vet något jag inte förstått eller vet.
Denna ”hemlighet” kommer dom inte att kunna förklara för mig, då det inte finns ord att förklara den med. Men det finns många försök som ger några pusselbitar.
Mer om dessa försök senare…
onsdag 14 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Toppen Jag gillar hemliga mystiska inlägg, som refererar till något senare
Z, ja det är inte så dumt.
I detta fall behövde jag lite tid att reflektera.
Sedan gillar jag att skriva korta poster.
Korta poster ska inte föraktas! Långa inlägg har man sällan (eller åtminstone inte alltid) tid att läsa...
Skicka en kommentar