Ibland händer det att man får fördjupade insikter i tron. Påsken är en sådan tid. För mig har denna påsk öppnat ögonen på ett alldeles nytt sätt. Jag får nästan uppfattningen att jag tidigade inte riktigt förstod och först nu upptäckt vad vår tro står för. Därav rubriken.
Vad jag verkligen tagit till mig är det stora i vår Herres korsfästelse, Han - inte bara som skaparen av Jerusalem, inte av Israel eller Jorden, utan hela vår tillvaro - varenda atom med alla dess lagar i hela universum, tiden samt människan med dess kropp och själ. Han kunde vilket ögonblick som helst kastat iväg eller förintat sina plågoandar - men han bara såg på dem, och älskade dem. Han kunde ha dundrat in i Jerusalem efter sin uppståndelse och utropat, vad var det jag sa! Men han närmade sig bara den närmaste kretsen med stor försiktighet. Han lämnade denna världen i tystnad och lät sina tidigare svikare föra det livsviktiga budskapet vidare.
Det finns något så stort i detta, och man kommer säkert nästa Påsk förstå ännu lite mer.
Gokväll!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
För varje år som går förstår man lite mer, men bara lite mer, storheten i Kristus. Att den store Guden gör sig så liten är ett oändligt mysterium och en källa till tro och förundran. Ingen är som vår Gud. Ingen annan religion kommer i närheten av kristendomen i mina ögon.
:-)
Skicka en kommentar