Vad är vänskap & relationer?

Det handlar i alla fall väldigt mycket om att ge upp en del av sig själv, sina planer, sitt sätt att göra saker på, osv.

Något som går tvärt emot den individualistiska nutidsmänniskan.

Är det kanske därför vi idag ser så många spruckna relationer, ensamhushåll och glömda människor, gamla som unga?

Och att många ersätter mänskliga relationer med annat som att spela golf, meka med bilar eller husdjur.
Dessa älskade husdjur som erbjuder en relation nästan helt på mina villkor.

Är det också därför som vi ofta undviker blicken när vi möts, och om man ändå blir tvingad att samtala så gör man det i hast, snabbt, effektivt och med en ansats att man inte vill eller har tid för något djupare samtal.

Mänskliga relationer är krävande för man måste ge av sig själv, lyssna på andra anpassa sig till andra och deras sätt att vara och göra saker. Ja om två personer möts i en relation så måste man rent statistiskt ge upp hälften av hur jag vill ha det - vilket är mycket mer än man tror.
Annars blir det bara ett snabbt möte men ingen relation.

Teaterpjäs från SUD -09

En teatergrupp från Tensta spelade upp en fantastisk teater på Stiftsungdomsdagarna i Vadstena.
Och dom gjorde det mycket bra!
Här finns pjäsen att se på youtube med en grupp från USA.

SUD 2009 i Vadstena

Jag har just återhämtat mig efter en fantastisk helg.
SUD 2009 - SUKs 75-års jubileum samt stiftvallfärden.
Att se dessa 450 ungdomar i en blandning med nunnor, munkar, präster och biskopen är hoppfullt och framförallt stärkande i tron.
Att se bl.a. Danny uppträda i tältet och se ungdomarna dansa och mitt bland dessa står vår biskop.
Att sedan efter midnatt gå till gymnastikhallen för tillbedjan och bikt.
Någon sa, "på dessa läger behöver man inte vara rädd för ALLA är snälla" - och det finns en otroligt fin anda som man inte stöter på i så många sammanhang.
Att se volontärer och andra hjälpa till på ett otroligt sätt. Organisationen fungerade mycket bra.
Man är priviligerad som får skicka två av sina egna barn till ett sådant evenemang!

Från det årliga utvecklingssamtalet

Chefen: ”Om man ser till det större perspektivet, har du några mål i livet?”
Anställd: ”Ja det är att bli mer kristen, att bli vad Gud vill med mig”
Chefen: ”Bra, men jag vill ha mätbara mål, kan du ange några mätbara mål?
Anställd: ”ja vet inte, det enda jag kan komma på är att bli helgon.”
Chefen: ”Bra! Och när blir man det?”
Anstäld: ”Ja, det startar med en utredning och den kan börja tidigast några år efter personens död.”
Chefen: ?!

Tron på Gud är inte en gissning.

Vi Kristna gissar inte på Gud, vi har en relation till vår Herre, där vi varje dag har ett utbyte med honom. Det är besvarade böner, lösningar på omöjliga problem, frid, närvaro, glädje, längtan,stöd, uppmaningar – bara bra saker, vem önskar inte allt detta?
Vi vet detta men kan inte bevisa det – vi kan bara säga som det är.

Det är konstigt, i dom flesta fall så tror omgivningen på vad man säger, men i detta fall tycks det vi säger ofta inte ens vara värt att överväga.
Och vi vittnar: att om man närmar sig Gud och uppriktigt söker honom så kommer man att få svar.
Det finns inget annat sätt – lyssna alla agnostiker och ateister!

Coldplay och Jesus

Jag följde med min dotter till Stockholm stadion igår för att höra och se Coldplay.
En fantastisk sensommarkväll med god stämning, fin musik och nästan alla sjöng med! Själv kunde jag inte låtarna - men man kan inte låta bli att vara lite stolt som svensk av den fina tradition vi har här att sjunga allsång. Bandets sångare blev uppenbart tagen och utnämnde sverigepubliken till den bästa - något jag även hört från andra band.
Men ändå saknade jag något, 30000 människor köar, betalar, och väntar i timmar - för en ljud och scenupplevelse, och kanske få se sin idol på riktigt.
Jag kan inte låta bli och tänka på detta under söndagens högmässa dagen efter. Här finns också fin musik som alla sjunger med i, men här finns det något mera. I mässan sträcker vi oss inte mot någron idol som egentligen är som oss alla andra, kanske lite bättre på att just skriva hits och spela gitarr.
Vi bugar oss för det enda som egentligen är värt att sträcka sig mot - vår Herre, Jesus Kristus.
Och där blir faktiskt hela upplevelsen mer sann. Vi gör något som står i samklang med vår djupaste personlighet - och då stämmer allt!
Vi är inte heller en anonym prick i folkhavet utan var och en får gå fram och ta emot vår Herre i eukaristin - och få det där personliga mötet som alla i publikhavet egentligen drömmer om.
Högmässan är det största man kan uppleva, och man upptäcker den allt mer och mer.

Pater Ulf Jonsson på EWTN

Passa på denna vecka att titta på en av våra Jesuiter i Uppsala.
Det är Ulf Jonsson som är med i Journey Home där han berättar om sin väg till tron samt om kyrkan i sverige.