torsdag 25 december 2008

Det svindlande mysteriet i krubban

När man tänker länge på universums oändlighet kan man nästan få svindel. Eller när man tänker på att det finns miljontals galaxer och galaxhopar, ja hur långt du än färdas.Det är för stort för en människa att ta in och greppa!

När man då tänker på det lilla barnet i krubban och att det SAMTIDIGT är skaparen till universum och oändligt större än dess skapelse universum, DÅ svindlar det!

2 kommentarer:

Teija sa...

Gud gör sig till människa för att vi ska få del av Hans liv. Han gör sig till mat och dryck för att vi ska få del av Hans liv. Tanken svindlar verkligen! Hur kan vi vara så otacksamma att vi vänder ryggen åt en sådan Gud! Tystna, fall ner och tillbe Honom, vår store Gud som blir ett litet hjälplöst barn för vår skull, ett barn som ber om vår kärlek. Barnet i krubban är ett kärlekens mysterium.

katolskblogg sa...

Och detta lilla barn är min Kung ! Någon annan vill jag inte lyda. All annan lydnad blir, som Greg. Nazianzen, slavlydnad för världen.